Hello Android.... you wanna be my friend?

Efter lång tids letande har jag nu hittat en ny kompis som jag vill ha med mig överallt, jag syftar på X10 mini pro (X10mp) från Sony Ericsson. X10mp är en Android smartphone som har det mesta som man ser som ett måste i dagens mobiltelefoner, själv har jag provat en uppsjö utav olika telefoner i mina dagar men alltid fallit tillbaka på någon äldre stabil tro tjänare. Men denna gången känns det annorlunda, men det var dock inte rakt ur lådan.

Vilket man kan märka rätt snabbt på dagens produkter är att ingenting är färdigt när det kommer ut i handlen X10mp är tyvärr likadan, när jag köpte denna hade den Android 1.6 vilket saknar en heldel bra verktyg som jag nu idag uppskattar men då inte visste att jag skulle betyda så mycket. Nu har dock X10mp fått Android 2.1 och det märks att detta behövdes. Smidigare adressbok och skönare mörkare grafisktgränssnitt som ögonen kan villa på.

Några rekommendationer från mig för att få ut lite mer utav X10mp som man hittar via Android Market är som följer:
HelixLauncher
seNotes widget
Astro file Manager

Jag vill även tipsa om Angry Birds men det är mer för att jag gillar spel, har inget med att få mer utav din X10mp.

Med hjälp utav HelixLauncher kan du ha en riktigt Android Desktop som de flesta HTC telefonerna erbjuder med lite blandade program (widgets) brevid varandra på en och samma skärm och inte bara en per skärm som standard X10mp Homescreen.

Jag lägger in länken här så ni lätt hittar HelixLauncher med er telefon.

Med Android 2.1 kom Sony Ericsson ut med något nytt som jag verkligen tycker passar X10mp. Tillbehöret LiveView, det är en sorts fysisk widget som du kan bära med sig på armen som en klocka eller på väskan och fungerar som en exta display där du kan se lite allt möjligt som händer i din telefon några få exempel är sms, mail och facebook..

Jag plockade upp denna lilla leksak när jag hittade den på jobbet och tänkte det får bära eller brista, vem vet hur bra det kan fungera egentligen. Jag måste dock säga att trots mina tvivel så är det grymt smidigt att ha den inte minst för att den fungerar som en trådlös fjärrkontroll till musiken när man lyssnar på den utan även när du får ett medelande om det så är från facebook, sms, kalender uppmaning eller gmail så kan du läsa det direkt i "klockan" om du sen vill kan du med en länk som finns längst ner i varje medelande navigera telefonen till just det meddelandet och då är det bara leta fram telefonen ur fickan, väskan eller var du nu bär den öppna och där har du meddelandet och det är bara att svara eller skicka vidare eller vad du nu tänkte göra. Det finns dessutom en heldel plugins till denna lilla leksak och fler lär det ju bli, tar dock lite tid att ställa in och fixa så att det inte sväljer all batteritid i telefonen men funkar det gör det helt klart.

Ha ett trevligt snöigt äventyr...

I bring the Light into the shadows...

Jag hade lite tid att sätta mig ner med Castlevania Lords of Shadow och det var inte utan tveksamhet, jag har en lång erfarenhet utav Castlevania spel och om jag skulle välja de bättre i serien är de alla 2D. Det är något med Castlevania spel som är så grymt svårt att överföra in i 3D och då är ju frågan hur är det med Lords of Shadow och hur mycket kan jag ha fått uppleva genom första kapitlet.

Det första la märke till när jag startade spelet var det nya sättet att berätta historien, spelet är format som en bok ( bokstavligt talat menyn är en bok ). Under laddnings tiderna läses det upp lite från bokens sidor vilket jag måste säga är väldigt stämningsfullt detta går dock att hoppa över om man redan lyssnat på det eller ens intresse faller mer på själva spelandet. I boken så hittar man det som man kan förvänta sig utav tredjepersons hack-n-slash. Menyer med beskrivningar på attaker, combos och diverse info om spelets karaktärer, fiender och föremål, kanske inget speciellt förutom utförandet. Allt är verkligen gjort in i minsta detalj, grymt fina skisser på karaktärer ligger bakom texten när man läser deras efterlämnade texter, skissade figurer vissar hur olika combos och attaker utförs. Det är minst sagt imponerande nästan så man blir sugen på att köpa en guide och hoppas levererar ett snarlikt hantverk.

När man lämnar menyn bakom sig och börjar själva spelet möts man utav allt annat än skisser här är det detaljrika miljöer och regn effekter som får en att hoppas att det är en remake på Zelda Link to the Past samtidigt som historen berättas likt en film. Animationer går samman med spelsekvenser där man ska lära sig alla grunder allt är väldigt genom arbetat och inget som känns onaturligt eller konstigt. Det man märker rätt snabbt är att man valt att ha en spänd kamera det vill säga att spelaren kan inte välja kamera vinkel på något sätt utan den sitter fast beroende på vad scenen kräver. Det tog lite tid att vänja sig vid men har i sin tur en stor betydelse för berättande av storyn, spelet känns väldigt filmiskt och speciellt och föratt inte spelaren ska kunna gå utanför kameran så är det precis som andra spel att ibland kan man inte gå över en liten buske eller litet trästaket för det finns inget att hämta på andra sidan. Stridssystemet är väldigt trevligt och tar lite tid att lära sig och ju mer man spelar kommer man kunna lära sig nya attaker och combos dessa inhandlas med erfarenhetspoäng och gör att man helre slåss lite till föratt samla poäng än springer sin väg, jag testade dock inte om detta ens var möjligt. Miljöerna som jag sett har varit väldigt snygga även om man inte kunnat röra sig super fritt genom dess yter utan är lagom begränsad till där historen tilllåter en att leka.

Det händer rätt mycket i början utav spelet föratt man ska få en försmak på vad som komma skall, och det ger en känslan av att detta äventyret kommer vara något att minnas inte bara för sin titel utan upplevelsen av variationen, berättandet, animeringskonsten och inte minst hantverket och om man som mig spelat en heldel även glädjen av att se var inspirationen kommit ifrån.

Storyn är sådan att man själv inte vet vad som väntar en så man själv percis som karaktären får vara med från början och pusslar med alla ledtrådar som man hittar. Det känns redan från start att detta kommer vara ett stort äventyr och jag ser helt klart framemot att spendera mer tid på stigen genom detta spel.

Ha ett trevligt äventyr, och glöm inte ficklampan på detta ...

Back to the 90's...

Jag minns när jag satt rädd och 100% koncentrerad framför min Amiga, utforskandes varenda ruta i rymdbasen och försöka överleva alla monster som tycktes kunna komma fram var som helst. Det var härliga tider som tyvärr inte kommer tillbaka ( eller det kanske man ska tacka för... ). Spelet jag kämpade med då var Alien Breed som senare fick uppföljaren Tower Assault några år senare. Detta skapades av samma företag som gjort sig kända för serien Worms som kom samma år, Team 17.

Nu kan nya generationen få spela nya Alien Breed Evolution på Xbox Arcade, det är nytt och annorlunda till vad jag kan minnas men på något sätt väldigt bekant. Detta blir veckans fjärde rekommendation till co-op spel på Xbox. Nu har jag inte haft så mycket tid att spela detta men det kommer vad jag lärt mig är dock att det finns två olika äventyr beroende på om man spelar ensam eller med en vän. Ensam spelar du en som heter Theodore J. Conrad som är överlevande på ett rymdskeppet Leopold som kolliderar ute i rymden med ett annat namnlöst skepp. Det namnlösa skeppet har drivit igenom rymden föratt alla ombord blivit dödade utav "monster" dessa monster har nu kunnat ta sig ombord på Leopold som då inte är en så trevlig plats längre och det är upp till dig att kämpa föratt kunna överleva.
Sen har vi co-op äventyret där man spelar som Barnes och Vance som söker sektionsvis igenom Leopold för att hitta Theodore J. Conrad. Jag har testat lite utav båda och det ser heltklart intressant ut såg dessutom att det kommit en uppföljare på Xbox Arcade, Alien Breed Assault. Mitt tips testa demot om det faller i smaken har ni ett äventyr eller två framför er.

Hoppas det blir ett trevligt äventyr på Leopol...

A low down dirty ...

Shank !?!

Om du letat efter ett spel med en grym hård karaktär som hanterar en kniv lika bra som Steven Seagal pistoler som Bruce Willis och en motorsåg som Bruce Campbell då har du Shank. Spelet är en blandning utav Ninja gaiden, Contra och Kill Bill när det är som bäst och bjuder på tung action redan från start och är absolut inget för dem som vill ta det lilla lugna och inte få upp blodtrycket.

Först var jag skeptiskt till Shank och drog direkt paralleler med God of war som inte är min favorit serie pga av det överexponerade våldet. Men jag blev förlåtande när jag såg konseptet i denna tecknade miljö och att efter första bossen till och med få se Shank "ångrar" lite vad han gjort. Inte föratt detta hindrar honom i vad han kommer att göra inom en snar framtid men det fanns ivarjefall lite karaktär i karaktären.

Detta spelet är uppdelat i 2 olika delar själva huvud spelet är singelplayer men det finns en backstory som man kan spela med en kompis helt klart värt en kväll i spelsoffan. Då man kommer få lära känna Shank och hans gamle "arbetskollega" Falcone och vad de båda varit med om innan och vad som gjort att Shank är var han är. Lite godis innan man sparkar ut sin polare föratt fortsätta äventyret solo.

Ha ett blodigt men trevligt Äventyr...

The Zombies Are coming...

Ett spel jag minst sagt känner till är Plants Vs Zombies ett härligt strategiskt "tower defence" spel som är lika utmanande som underhållande har nu även kommit på Xbox Arcade. Som mest har jag spelat det på Ipod Touch men även en heldel timmar på PC spelet och om jag känner mig själv rätt kommer det bli en heldel nu på Xbox också.

Spelet i sig är väldigt enkelt uppbyggt du som spelare ska skydda dig mot Zombies som vill äta din hjärna detta är du av rimliga skäl inte intresserad utav så du försvarar dig med ( något otippat ) växter. Så man samlar solenergi föratt kunna plantera sitt försvar som består utav till en början väldigt begränsat antal växter till en hel rad med växt kombinationer som man måste lära känna föratt överleva livets hårda skola och alla knasiga varianter utav Zombies.

Detta är absolut inget skräck spel även om det innehåller zombies det är tvärtom ett rent nöje och nu även med co-op. Kontrollen är uppdaterad föratt passa att spelas med handkontroll så det är inget som ska hindra en föratt njuta utav detta minst sagt charmiga spel. För övrigt märks detta att detta är en förfinad version utav spelet med det bästa av det bästa föratt få spelet att flyta på och kännas nytt även för oss som redan spelat igenom det minst 2 gånger ( på olika format ).

Ha ett trevligt Äventyr med Zombies i din trädgård...

Raid those Tombs ...

and I'll bring a friend.

Denna vecka har vi ( dvs jag och tjejen ) haft lite tid att leka med Xbox Arcade och vad vi lärt oss vill jag dela med mig utav. Och först ut är en gammal donna som vägrar bli gammal, jag syftar på ingen mindre än Lara Croft.
Själv har jag spelat de flesta utav hennes äventyr och tycker fortfarande att ingen kommit upp till nivån som första spelet från 1996. Nu är det dock dax att ändra på allt vi spelat med hennes namn på för nu är det Tomb Raider Guardian of Light.

Vad är det som gör att Guardian of Light är så annorlunda, först kan jag väl nämna att detta är framförallt ett co-op spel dvs ta med en kompis och kämpa monster och lös diverse pussel. Vyn som spelet har påminner mer om Lego spelen ( Star wars, Batman, Indiana Jones med flera ) än tidigare Tomb Raider,vilket fungerar riktigt bra.

Nu spelar man inte som Lara Croft och hennes anonyma kopia utan det är en helt ny sidkick vid namn Totec som är en antik Maya krigare och ledare utav "Army of Light", det som gör att duon fungerar i co-op är att de har olika egenskaper. Lara Croft har sitt rep som vi fått lära känna i de senaste spelen och är minst lika bad-ass som vanligt. Totec är ju av den lite äldre skolan och andvänder sköld och spjut men i Lara Croft's sällskap tar det inte långtid tills även han lärt sig använda riktiga grejer.

Eftersom jag skaffade spelet föratt jag saknade bra co-op spel till mig och tjejen har jag inte testat singel delen men jag kan inte tänka mig att det inte är underhållande men kan heltklart rekommendera mulitplayer delen.
Heltklart värt att testa om ni börjat tröttna på Gears of War, Army of two, Resistance och Resident Evil som jag gissar är överst i splitscreen co-op högarna bland alla Retail spel.

Ha ett trevligt Äventyr mot Mörkrets makter...

Äventyret är 100% men inte slut...

efter 13timmar och 13minuter har jag lyckats få 100% i Metroid Other M och vilket äventyr det varit. Jag kunde inget annat än spela när jag fick tag på spelet och även när jag spelat klart storyn och satt punkt för skräcken på rymdstationen kunde jag inte sluta.

Jag tyckte för det första att jag letat väldigt väl efter alla uppgraderingar men fick bara 55%. Inte kunde jag ana vad som väntade mig när jag kom tillbaka till rymdstationen. Ett nytt slutgiltigt uppdrag en sista plundring på uppgraderingar inga överlevande att söka efter inga restriktioner om att inte använda starka vapen för att skona rymdbasen, den ska sprängas oavsätt föratt hindra framtida problem. Det är bara Samus Aran med allt som står i hennes makt som sätts emot nårga få nya fiender samt nya delar att utforska och utmaningar i form utav minibossar men även något mycket, mycket större. Jag vill inte avslöja för mycket så för er som bara spelat klart storyn fortsätt, för spelet är inte slut än. Kanske kommer ni som jag känna igen er från Super Metroid när ni står öga mot öga igen.
Och även jag med mina 100% har nu mer att sätta tänderna i nämligen Hard mode vilket känns som ett välkommet bidrag nu när kontrollen sitter i där den ska.

Hoppas jag hittar tid över att spela igenom Super Metroid, för er som missat det finns det på Wii Store också ett mycket rekommenderat spel.

Ha ett trevlig äventyr... hur långt du nu känner att äventyret ska ta dig...