Nu hände det igen, ett brev trillade in i min lägenhet som drog en tillbaks till verkligheten. "Lycka är en korttids känsla". Det var från tingsrätten alla anklagelser och minne svämmar över en och jag kämpar för att inte få huvudet under vattnet. Jag har dock tur i min olycka, många vänner håller i min hand för att jag inte ska gå under. Fast nu efter så många år undrar jag om jag någonsin kommer slippa kämpa, kommer jag kunna tysta tankarna om hur dålig far jag är?
Jag är fortfarande orolig för att jag ska skäras bort från mina pojkar... "en far utan att vara vårdnadshavare" är det inte illa nog att vara familjefar utan en familj?
Imorgon får jag samla energi till att skriva ner mina synpunkter till tingsrätten.
-En dålig far som tycker synd om sina barn för allt skit deras mor drar in dem i.
2 kommentarer:
Tänker på dig...
Tack min vän! Kram
Skicka en kommentar